Ondska

[Eden]

Onda människor skapar ett sjukt samhälle i miniatyr i den miljö de behärskar.



Vad är det som gör onda människor så vedervärdiga?
Var gömmer de sig, innan de slår till?
Och vari ligger deras makt?
Döljer sig ondskan bakom människans mest omhuldade och omistliga begrepp?
Ligger ondskans verkliga makt i dess medvetna och hänsynslösa utnyttjande av samma begrepp?
Begreppen tillit och förtroende.
Ondska kan definieras som:
Utövandet av makt för att hindra andra människors utveckling i syfte att försvara
och bevara den sjuka identiteten hos det egna jaget.
Ondska handlar alltid om lögn.
Den som konfronteras med ondska reagerar därför
- helt naturligt - med förvirring.
"Det är som att plötsligt förlora tankeförmågan"
säger många som försökt beskriva mötet med genuint onda människor.
Onda människor är moraliska analfabeter och maskeringsexperter.
Leendet och det insmickrande uppträdandet döljer det rätta jaget.
Onda människor vägrar se sin egen personlighet.
Plattar till andra för att upphöja sig själva.
Hittar på egna 'sanningar' som inte har med verkligheten att göra.
Angriper andra för att slippa ställas inför egna fel och brister.
Avundsjuka och maktlystnad är den onda människors främsta kännetecken.
De är egenkära, fulla av förtal, hänsynslösa, giriga, skrytsamma och grymma.
Anser sig förtjäna det bästa av livet.
De högsta lönerna, den bästa maten, de dyraste prylarna.
Kan spelreglerna, har allt under kontroll.
Saknar ödmjukhet och vägrar se sin egen destruktivitet.
Saknar sjukdomsinsikt, kort och gott.
Skyller ifrån sig, pekar ut syndabockar och angriper alla som klandrar dem.
Offrar andra för att bevara bilden av sig själva som förträffliga och ofelbara.
Projicerar sin ondska på omgivningen.
Påtvingar andra sin vilja med öppet eller fördolt tvång.
Fördärvar livet och livets uttryck hos kreativa medmänniskor.
Skryter, ljuger och bedrar. Hela tiden ute efter andras svagheter, fel och brister.
Allt för att för egen vinning kunna "slå till vid rätt tillfälle".
De onda betraktar inte andra som människor. Endast som föremål för manipulation och kontroll.
Och deras avsaknad av empati och känslor gör att de tänker
och agerar snabbare än vanliga människor.
Sunda, friska och normala människor är öppna, direkta och tydliga.
Talar inte i gåtor. Ifrågasätter egna motiv, rannsakar sig själva
och är solidariska med mänskliga värden.
Vad kan man då göra när den onda människan lyckas så väl med att framstå som normal,
pålitlig och förtroendeingivande?
Det första är att inte låta sig luras av den välpolerade fasaden.
Det andra är att studera de onda på nära håll, "gå i clinch"
och inför för deras omgivning avslöja deras rätta jag och karaktär.


Ett annat exempel på ondska
är att njuta av andras vrede eller förtvivlan.
Då är ondskan genomsyrad av den s.k. "rena" skadeglädjen,
som är så typiskt "mänsklig", en ännu skamligare odygd.
I många fall accepterar man t.o.m. att själv bli lidande.
Ondska skadar all gemenskap.
Den har bara ett ändamål: att reta, envera och plåga andra.
Det finns ingen bot för verkligt ondskefullamänniskor.
En elak människa är i de flesta fall på dåligt humör
och letar ständigt efter en ventil.
Orsaken är att hon ligger i tvist med sig själv och söker sak även med andra;
d.v.s. hon straffar andra i stället för sig själv. Utan ondska skulle det inte finnas
så mycket bråk i världen, då skull vi
ha det betydligt bättre tillsammans. Om man studerar ondskan lite närmare,
upptäcker man, att det finns en hel del makt med i spelet,
den "hjälplöses" hämnd för att hon blivit missaktad:
lyckas man inte med intelligens, skönhet eller andra goda egenskaper,
försöker man väcka uppmärksamhet på annat sätt, med ojusta medel.
Det är hemskt när ondsinta medvetet utan orsak trakasserar människor,
som de inte gillar. En annan orsak är att man vill ge igen,
hämnas för att man blivit orättvist behandlad.
Denna ondska är vanligare bland besvikna enstöringar än framgångsrika kontaktmänniskor,
vanligare bland inskränkta människor än intelligenta. Många människor upplever ibland att de är onda.
Man kan känna en väldig glädje eller tillfredsställelse över att önska andra ont,
se att det går illa för andra människor eller kanske till och med själv aktivt bidra till andras lidande.
Denna glädje över andras lidande är faktiskt ganska vanlig
- tänk bara på det nöje barn finner i att mobba varandra.
eller den glädjen vi har av att tala illa om varandra,
och hur obehagligt det är när folk pratar bakom ryggen på en. Det onda kommer från maktbruk isolerat från kärleken.
Det goda och levande är kärlek och makt i perfekt balans.

[Angel of Love (Kalle Ivarez)]

De som du kallar Onda är precis sådana som du beskriver dem. Emellertid tjänar det inte något till att vlja hämnas och ge igen. Deras egerande är ALLTID! ett rop på Hjälp på Uskattning på Gemenskap. I deras tankar är deras agerande 100% logiskt.
Vad kan vi som sluppit ur den här fällan( I allafall tillfälligt) då göra.
Jo skicka dem Kärlek låta dem bada i det helande Ljuset. Ta upp dem i ditt eget ljus och du kommer att bli förvånad över den kraft du har.
Den här kampen kan bara vinnas med ett vapen och det är Kärleken.
Kalle